Jag sitter på en Burmesisk restaurang i den thailändska staden Mae Sot vid gränsen till Burma. Trots att solen har gått ner för länge sedan är hettan kvar, men maten smakar ändå. Med mig är två burmesiska vänner, en som numera bor i Sverige sedan sex år tillbaka då han kom dit som flykting. Den andre är Mae Sots nattkung. Han kan allt om nattlivet i gränsstaden, som på ytan ser ut som vilken thailändsk småstad som helst.
Idyllen bryts av en krock och ett skrik. Precis framför restaurangen där vi sitter krockar två mopeder i hög hastighet. På den ena sitter tre thailändare och på den andra två burmeser. Efter att personalen på restaurangen har hjälpt den thailändska kvinnan på ena mopeden att ställa sig upp och kontrollera att hon inte är allvarligt skadad så springer den thailändska killen, som körde ena mopeden, fram till den burmesiska killen, som körde den andra mopeden, och ger honom en rak höger.
Efter det är alla gäster på restaurangen upprörda och stämningen är spänd och konstig. En av mina vänner känner de burmeser som krockade och han berättar för oss att nu kommer thailändarna att ringa sina vänner för att komma och slåss med burmeserna. Men så kommer polisen och allt burmeserna kan göra är att lämna sin motorcykel och lägga bena på ryggen.
"Det var tur att de hann undan poliserna, säger en av mina vänner, annars hade de förmodligen blivit dödade". Och eftersom de inte har några id-handlingar så skulle polisen inte bry sig om att utreda mordet.
Ingen polis förhör någon av oss som vittnat händelsen på restaurangen, de pratar bara med de tre thailändarna som kört ena mopeden. Detta trots att vi såg alltihopa och kunde berätta för polisen att det inte var burmeserna som gjort något fel.
I natt var de två burmeserna som råkat ut för olyckan tvungna att gömma sig undan polisen. Den ena var rejält skadad i benet, men kan inte ta sig till ett sjukhus. Blir de tagna av polisen hamnar de i fängelse eller blir utvisade till sitt öde i Burma. Hur som helst, har de inte råd att betala mutorna till polisen. Och det spelar ingen roll att de var totalt oskyldiga eftersom de inte har några id-handlingar.
Sådant händer hela tiden i Mae Sot.
I morse var jag på en begravningslunch hos en vän vars pappa dog i tuberkulos för ett par dagar sedan. Han hade kunnat leva ett eller ett par år till om han hade fått komma till sjukhus, men familjen hade inte råd. Han hade redan varit sjuk en längre tid och de lämnade Burma i hopp om att få bättre sjukvård i Thailand.
Det är orättvisa!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar