Jag är äntligen tillbaka i min andra hemstad Mae Sot, denna gång för att skriva min c-uppsats i Statsvetenskap med ett Minor Field Studies stipendium från Sida. Jag ska skriva uppsatsen tillsammans med Eleonore som även hon har varit volontär på SYCB och är medlem i s-studenters burmautskott. Vi ska skriva om burmesiska kvinnliga migrantarbetares organisation i Thailand. Eftersom vi bara har ungefär två månader på oss innan uppsatsen ska examineras så är det lite brottom. Vi kommer förmodligen ha mycket att göra. Att komma tillbaka till Mae Sot är alltid lika speciellt. Den här gången var det bara två månader sedan jag sist lämnade staden och det kändes nästan som om jag aldrig hade varit iväg härifrån. Allting är sig likt, förrutom lite nya byggnader. Att återse Khin Nwe Oo, en av mina föredetta elever på SYCB Women Internship och numera goda vän, gjorde mig lycklig. Jag hade inte sett henne på över ett halvår och sist jag var här, två veckor över nyår, var hon i flyktinglägret. Jag hade med mig lite presenter till henne och Eh Paw. På bilden har hon på sig örhängena hon fick av mig, rosa, hennes favoritfärg, en färg man blir glad av. Khin Nwe Oo är kanske den starkaste person jag någonsin träffat. Trots att hon varit med om mer än de flesta, trots att hennes mamma nyligen gick bort, fortsätter hon att arbeta för demokrati och rättvisa.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar