Fånga dagen, lev livet, gör bara det du vill göra, för imorgon kanske du inte längre finns. I allafall inte i samma kropp som du lever i nu. Det är en läxa jag lärt mig under min vistelse i Thailand. Var och varannan dag hör man talas om unga människor som dött i trafikolyckor eller sjukdomar. För inte länge sedan körde två unga män från en av de burmesiska organisationerna som är medlemmar i vår sammarbetsorganisation SYCB ihjäl sig på en motorcykel. "De hade otur, sa en av våra vänner". Så jag konstaterar att det, enligt deras synsätt, handlar ganska mycket om just tur. Att de sedan inte ser på döden på samma allvarliga sätt som vi gör kanske har att göra med att döden är ständigt närvarande i deras liv. I Sverige tror vi att vi är odödliga. Döden är förflyttat till framtiden och vi förtränger den ständigt. Här om dagen var det begravning för en berömd burmesiska buddhistmunk som dog i en trafikolycka. De hade byggt ett färgglatt tempel och hade fest med sång, dans, mat och massor av folk i nästan en hel vecka i munkens minne och ära. Vi gick dit för att se på när de brände munkens kropp, som var invirad i guldblad. Runt om templet stod hundratals människor, både burmeser, thailändare och falanger. Tydligen dog munken för fem år sedan, men de tyckte så mycket om honom att de inte var beredda att bränna kroppen förrän nu.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar